Grattis på 60-årsdagen, Kim!
Kim tillbringar sin 60.årsdag på ett spa! Det låter härligt!
GRATTIS!
måndag 28 april 2014
söndag 27 april 2014
Kims evenemang
Hej, här kommer lite datum när Kim ska föreläsa och andra saker!
11 maj, 13.00-14.00 "Kim föreläser om Snapphanar på Sporrakullagård utanför Sibbhult i norra Skåne."
31 maj kl.11.00-14.00, Kim signerar på Akademibokhandel Gleerups i Lund.
19 juni kl.12.00-15.00 "Kim signerar hos Akademibokhandeln Karlskrona på lövmarknaden.
Hoppas att ni har lite mer koll på nu på när hon gör saker!
11 maj, 13.00-14.00 "Kim föreläser om Snapphanar på Sporrakullagård utanför Sibbhult i norra Skåne."
31 maj kl.11.00-14.00, Kim signerar på Akademibokhandel Gleerups i Lund.
19 juni kl.12.00-15.00 "Kim signerar hos Akademibokhandeln Karlskrona på lövmarknaden.
Hoppas att ni har lite mer koll på nu på när hon gör saker!
skrivtävling!
Om du gillar att skriva så titta hit!
Skrivtävling Fantastik: deadline 5 maj 2014
Om du bor i Nynäshams kommun är detta något för dig! Temat är allt mellan magi, dystopi, traditionell fantasy, science fiction, steam punk m.m.
Bidraget ska lämnas in till ditt bibliotek eller till kulturbussen.
Prisutdelning sker i konsthallen Nynäshams bibliotek torsdagen den 27 maj. (tid meddelas senare!)
Åldersklasserna är:
förskoleklass/lågstadiet skolår 0-3
mellanstadie skolår 4-6
högstadiet skolår 7-9
gymnasiet och vuxna
Om ni vill ha tips om hur man skriver, tryck här!
Skrivtävling Fantastik: deadline 5 maj 2014
Om du bor i Nynäshams kommun är detta något för dig! Temat är allt mellan magi, dystopi, traditionell fantasy, science fiction, steam punk m.m.
Bidraget ska lämnas in till ditt bibliotek eller till kulturbussen.
Prisutdelning sker i konsthallen Nynäshams bibliotek torsdagen den 27 maj. (tid meddelas senare!)
Åldersklasserna är:
förskoleklass/lågstadiet skolår 0-3
mellanstadie skolår 4-6
högstadiet skolår 7-9
gymnasiet och vuxna
Om ni vill ha tips om hur man skriver, tryck här!
lördag 26 april 2014
Baksidestexten till "Anastasias Öde"
Här är då baksidetexten från Anastasias öde. Den verkar väldigt spännande och jag längtar tills boken kommer ut!
Kim skriver ju så bra att man blir helt uppslukad och målar upp en bild av det man läser och känner sig delaktig!
Så tycker jag att en bra författare ska vara!
Just nu kollar Kim igenom "Anastasias öde" och skriver på "Skräckresan med Titanic" Det känns som om de böckerna kommer att vara de bästa hon har skrivit!
torsdag 24 april 2014
Skräckresan med Titanic: omslaget
Här är det omslaget som troligen kommer att vara omslaget på boken:Titanic+wip1.jpg
Jag fick tyvärr inte tag i bilden eftersom datorn vägrade att kopiera den...
Boken handlar om Theo och Ramona som hamnar på Titanic. Titanic krockar med isberget och skräcken sprider sig bland passagerarna,när de inser vad som kommer hända. Det osänkbara fartyget kommer att sjunka!
Vad tycker ni? Ska det bli kul att Kim ska skriva en bok om Titanic? Boken utkommer i september/augusti 2014.
Jag fick tyvärr inte tag i bilden eftersom datorn vägrade att kopiera den...
Boken handlar om Theo och Ramona som hamnar på Titanic. Titanic krockar med isberget och skräcken sprider sig bland passagerarna,när de inser vad som kommer hända. Det osänkbara fartyget kommer att sjunka!
Vad tycker ni? Ska det bli kul att Kim ska skriva en bok om Titanic? Boken utkommer i september/augusti 2014.
Läs första kapitlet ur Anastasias öde
Hon satt gömd bakom en byrå och kikade fram på dem som inspekterade tsarfamiljens möbler som snart skulle auktioneras ut.
Hon var tvungen att svälja ned klumpen som växte i halsen, när minnena strömmade emot henne. Hon mindes sin far, så stolt och rak i ryggen, obändig, oförmögen att krossas, det hade hon i alla fall trott, men ödet ville annat.
Hennes kära mor, så vacker. Nu var hon betydligt mycket äldre än vad hennes mor hade blivit.
Syskonen, de kära och den sjuklige brodern, de älskade hundarna.
Nu var de alla borta sedan länge. Ödet hade varit grymt, format dem till ett liv de aldrig skulle komma att få leva.
Folk fingrade på bordets blanka yta, kände på sidentyget på soffan och fåtöljerna, de granskade, kritiserade och kom med lovord. Honsåg och kände irritation, längtan, sorg och förväntan.
Spänt väntade hon på de rätta personerna, medan hon lät tankarna fara.
Tänk vad många spekulationer det hade varit om tsarfamiljens öde, framför allt om Anastasias öde. Många hade utgett sig för att vara den överlevande storfurstinnan Anastasia. Hon tänkte på Anna Andersson som hade hävdat att hon var den försvunna storfurstinnan.
Varför skulle någon vilja påstå det? Det var ju att riskera sitt eget liv. Om man nu hade gjort sig sådant stort besvär med att fly undan döden, varför ville man då röja sin identitet?
Det var något hon absolut inte kunde förstå.
Själv hade hon hållit sig gömd under alla årtionden, följt alla diskussioner, smålett åt alla falska storfurstinnor som gjorde allt för att komma över tsarfamiljens förmögenhet, den som inte längre fanns.
Anna Andersson var den som var mest lik fastern, den som många länge hade trott verkligen var Anastasia. Hon suckade åt hur lättlurade människor kunde vara. Även hon och hennes familj hade låtit sig luras en gång för mycket, mycket länge sedan.
Hon var trött, hon hade levt alldeles för länge, upplevt alldeles för mycket, sett oändligt lidande och död.
Hennes ådriga gamla händer darrade när hon rullade fram rullstolen för att få bättre överblick över lokalen. Hon hade sett en bekant gestalt komma in i rummet.
Hjärtat började bulta som ett tonårshjärta, så som det en gång hade gjort när hon för första gången hade sett den unge mannen. Hon hade väntat och längtat efter att möta honom igen.
Nu stod han där framför henne, lika levande som sist, även om det skiljde oceaner av år mellan dem.
De fårade gamla kinderna blev lätt rosa och ögonen fylldes av tårar, när hon tänkte på allt hon hade kunnat uppleva, allt hon hade gått miste om, alla de kära som hade dött.
Han hade sällskap av flickan han hade talat så mycket om. De log mot varandra, vilket gjorde henne både upprörd och glad.
När han slog sig ned i soffan, smekte sidentyget och lade handen på träknoppen, för att i nästa sekund försvinna, blev det för mycket för henne.
Hon visste vad han skulle komma att uppleva, hon hade varit där, hon var en del av den unge mannens historia. Minnena vällde över henne och de gjorde ont. Så ont att hjärtat krampade och slutade slå.
Den gamla damen sjönk ihop i rullstolen och ur hennes hand gled ett kuvert där det stod Till Theo Aurelius....
Vad tycker ni om första kapitlet? Verkar det bra?
Jag tycker att det verkar jättebra och längtar tills boken kommer ut!
Boken kommer ut i Augusti 2014.
Anastasias öde handlar om den ryska tsarfamiljens öde...
Hon var tvungen att svälja ned klumpen som växte i halsen, när minnena strömmade emot henne. Hon mindes sin far, så stolt och rak i ryggen, obändig, oförmögen att krossas, det hade hon i alla fall trott, men ödet ville annat.
Hennes kära mor, så vacker. Nu var hon betydligt mycket äldre än vad hennes mor hade blivit.
Syskonen, de kära och den sjuklige brodern, de älskade hundarna.
Nu var de alla borta sedan länge. Ödet hade varit grymt, format dem till ett liv de aldrig skulle komma att få leva.
Folk fingrade på bordets blanka yta, kände på sidentyget på soffan och fåtöljerna, de granskade, kritiserade och kom med lovord. Honsåg och kände irritation, längtan, sorg och förväntan.
Spänt väntade hon på de rätta personerna, medan hon lät tankarna fara.
Tänk vad många spekulationer det hade varit om tsarfamiljens öde, framför allt om Anastasias öde. Många hade utgett sig för att vara den överlevande storfurstinnan Anastasia. Hon tänkte på Anna Andersson som hade hävdat att hon var den försvunna storfurstinnan.
Varför skulle någon vilja påstå det? Det var ju att riskera sitt eget liv. Om man nu hade gjort sig sådant stort besvär med att fly undan döden, varför ville man då röja sin identitet?
Det var något hon absolut inte kunde förstå.
Själv hade hon hållit sig gömd under alla årtionden, följt alla diskussioner, smålett åt alla falska storfurstinnor som gjorde allt för att komma över tsarfamiljens förmögenhet, den som inte längre fanns.
Anna Andersson var den som var mest lik fastern, den som många länge hade trott verkligen var Anastasia. Hon suckade åt hur lättlurade människor kunde vara. Även hon och hennes familj hade låtit sig luras en gång för mycket, mycket länge sedan.
Hon var trött, hon hade levt alldeles för länge, upplevt alldeles för mycket, sett oändligt lidande och död.
Hennes ådriga gamla händer darrade när hon rullade fram rullstolen för att få bättre överblick över lokalen. Hon hade sett en bekant gestalt komma in i rummet.
Hjärtat började bulta som ett tonårshjärta, så som det en gång hade gjort när hon för första gången hade sett den unge mannen. Hon hade väntat och längtat efter att möta honom igen.
Nu stod han där framför henne, lika levande som sist, även om det skiljde oceaner av år mellan dem.
De fårade gamla kinderna blev lätt rosa och ögonen fylldes av tårar, när hon tänkte på allt hon hade kunnat uppleva, allt hon hade gått miste om, alla de kära som hade dött.
Han hade sällskap av flickan han hade talat så mycket om. De log mot varandra, vilket gjorde henne både upprörd och glad.
När han slog sig ned i soffan, smekte sidentyget och lade handen på träknoppen, för att i nästa sekund försvinna, blev det för mycket för henne.
Hon visste vad han skulle komma att uppleva, hon hade varit där, hon var en del av den unge mannens historia. Minnena vällde över henne och de gjorde ont. Så ont att hjärtat krampade och slutade slå.
Den gamla damen sjönk ihop i rullstolen och ur hennes hand gled ett kuvert där det stod Till Theo Aurelius....
Vad tycker ni om första kapitlet? Verkar det bra?
Jag tycker att det verkar jättebra och längtar tills boken kommer ut!
Boken kommer ut i Augusti 2014.
Anastasias öde handlar om den ryska tsarfamiljens öde...
onsdag 23 april 2014
Början på Början
Hej!
Vi är två tjejer som heter Hanna och Emelie som nu (med STOR glädje) tar emot staffetpinnen från Linda. Vi kommer skriva om ungefär samma saker som Linda (tror vi...) men på ett annorlunda sätt eftersom vi är andra personer...
Vi har haft lite problem med att göra inlägg på bloggen innan för ingen av oss hade ett google-konto, trodde vi... men sedan kom jag på att jag hade ju min gmail-adress som ju räknas som ett google-konto! Så förhoppningsvis ska det här nog funka. Det kommer säkert ta ett tag innan jag känner mig säker på det här med bloggande som vad man ska skriva, hur man ska skriva och så för jag är själv ganska blyg av mig och har aldrig bloggat förut. Då är det ju tur att vi inte bloggar om oss själva utan vi bloggar ju om Kims Böcker (som jag har förstått det :-) ) vi ser verkligen fram emot att skriva på den här bloggen!!! vi kommer förhoppningsvis skriva 1-2 ggr i veckan, ibland kanske mer och ibland kanke mindre. Det beror på...
jag hoppas att det inte blev för förvirrande att jag helatiden växlade mellan "jag" och "vi" men det är som sagt första gången jag bloggar men jag kommer antagligen vänja mig med tiden :-)
/Hanna (och Emelie)
Vi är två tjejer som heter Hanna och Emelie som nu (med STOR glädje) tar emot staffetpinnen från Linda. Vi kommer skriva om ungefär samma saker som Linda (tror vi...) men på ett annorlunda sätt eftersom vi är andra personer...
Vi har haft lite problem med att göra inlägg på bloggen innan för ingen av oss hade ett google-konto, trodde vi... men sedan kom jag på att jag hade ju min gmail-adress som ju räknas som ett google-konto! Så förhoppningsvis ska det här nog funka. Det kommer säkert ta ett tag innan jag känner mig säker på det här med bloggande som vad man ska skriva, hur man ska skriva och så för jag är själv ganska blyg av mig och har aldrig bloggat förut. Då är det ju tur att vi inte bloggar om oss själva utan vi bloggar ju om Kims Böcker (som jag har förstått det :-) ) vi ser verkligen fram emot att skriva på den här bloggen!!! vi kommer förhoppningsvis skriva 1-2 ggr i veckan, ibland kanske mer och ibland kanke mindre. Det beror på...
jag hoppas att det inte blev för förvirrande att jag helatiden växlade mellan "jag" och "vi" men det är som sagt första gången jag bloggar men jag kommer antagligen vänja mig med tiden :-)
/Hanna (och Emelie)
lördag 5 april 2014
En avslutning & en ny början
Hej!
Bloggens uppdatering har varit oerhört seg (den uppdateras ungefär en gång om året) vilket är oerhört synd eftersom att Kim, hennes böcker & hennes författarskap förtjänar att uppmärksammas varje dag.
Jag startade denna bloggen för 5 år sedan, då jag var 12 år och alldeles, alldeles supergalen & beroende av Kim & hennes böcker. Det är mycket som har hänt de här 5 åren, jag har vuxit oerhört som person & jag skulle inte säga att jag fortfarande är lika supergalen & beroende av Kims böcker som jag var då..
Men de åren då jag var det där galna superfanet har ändå präglat mig otroligt mycket som person, jag kan inte minnas en tid då jag inte har känt Kim & läst de böcker som föralltid skulle förändra min barndom.
Det känns sorgligt att jag har växt ifrån det där supergalna för det var verkligen min passion & min hobby att varje dag uppdatera om det jag älskade mest.
Men jag är otroligt glad & stolt över att jag fortfarande har så pass bra kontakt med Kim , efter alla dessa år & att jag får privilegiet att jobba med henne på bokmässan varje år.
Men, nu är det dags för mig att överlämna stafettpinnen. Det är både med sorg & med en stolthet som jag överlämnar denna bloggen till två tjejer, Hanna & Emelie. Två personer som kommer föra vidare den där "galna fangirl"-passionen vidare & göra denna bloggen så bra som den kan bli.
.jpg)
Jag tackar för dessa otroliga åren & alla er fantastiska bloggläsare som hängt med under åren.
Tack.
/ Linda Myhrman.
Bloggens uppdatering har varit oerhört seg (den uppdateras ungefär en gång om året) vilket är oerhört synd eftersom att Kim, hennes böcker & hennes författarskap förtjänar att uppmärksammas varje dag.
Jag startade denna bloggen för 5 år sedan, då jag var 12 år och alldeles, alldeles supergalen & beroende av Kim & hennes böcker. Det är mycket som har hänt de här 5 åren, jag har vuxit oerhört som person & jag skulle inte säga att jag fortfarande är lika supergalen & beroende av Kims böcker som jag var då..
Men de åren då jag var det där galna superfanet har ändå präglat mig otroligt mycket som person, jag kan inte minnas en tid då jag inte har känt Kim & läst de böcker som föralltid skulle förändra min barndom.
Det känns sorgligt att jag har växt ifrån det där supergalna för det var verkligen min passion & min hobby att varje dag uppdatera om det jag älskade mest.
Men jag är otroligt glad & stolt över att jag fortfarande har så pass bra kontakt med Kim , efter alla dessa år & att jag får privilegiet att jobba med henne på bokmässan varje år.
Men, nu är det dags för mig att överlämna stafettpinnen. Det är både med sorg & med en stolthet som jag överlämnar denna bloggen till två tjejer, Hanna & Emelie. Två personer som kommer föra vidare den där "galna fangirl"-passionen vidare & göra denna bloggen så bra som den kan bli.
En av de första gångerna jag träffade Kim
Jag tackar för dessa otroliga åren & alla er fantastiska bloggläsare som hängt med under åren.
Tack.
/ Linda Myhrman.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)