tisdag 16 mars 2010

Dagens bok är:

Snapphaneresan: 
Såhär står det om Snapphaneresan på Kims hemsida

Snapphaneresan ges ut i samarbete med Hässleholm, Osby och Östra Göinges kommuner.

Här ser du det färdiga omslaget på Snapphaneresan. Med andra ord använder vi samma omslag som till Snapphanar men förändrar färgen något, samt rubrik och innehåll givetvis.

                                                                     Baksidetext:
Följ med Theo och Ramona på en spännande resa i Snapphaneland. Berättelsen börjar på Sporrakulla gård, där de hittar ett kopparmynt från Loshultskuppen. Genom kopparmyntet färdas de genom tiden till snapphanefejden 1678. Theo och Ramona ger sig ut på jakt efter skatten. Färden för dem genom hela Snapphaneriket. Många faror möter dem på vägen. Att hitta skatten är inte så lätt som de först trodde.


Detta är en fristående fortsättning på boken "Snapphanar"

Egna ord:
Min favorit del i boken är när Ramona nämner boken " Snapphanar" i boken. Och då Theo säger
- har du läst den än?
- Nej, jag har inte hunnit.
Jag log när jag läste det! Gjorde ni? För att jag tänkte, tänk sen när hon öppnar boken och läser om sig själv.
Men jag måste säga att den är VÄLDIGT spännande, hela tiden händer nya saker. Och ¨då menar jag inte kanske varje 20:e sida, utan VARJE sida! Jag rekommenderar verkligen den. Och om du gillar den, så kommer du ( jag tror det ialafall) i sommar kunna åka runt till alla dessa ställena , och leta efter en skattkarta! Jätteroligt!
 
Recensioner:
"Språket flyter lätt och berättelsen håller fint. Ser fram emot nästa resa!" Annelie Nilsson



"Kimselius väver fint in sin historia om 1600-talet... Genom sin väl genomförda fiction fångar hon intresset för platsen." BLT, Brita Elmers



"Kimselius har hittat sitt koncept med denna bokserie som ger en känsla av Blytons Femböcker fast med mer välarbetade berättelser. Styrkan i boken ligger i skildringen av de historiska miljöerna och händelser... Snapphaneresan passar för ungdomar som gillar en kombination av äventyr och historiska miljöer." BTJ, Anna Wilner



"Boken är en fristående fortsättning på Snapphanar! (2006) och författaren har återvänt till den spännande miljö som snapphanetiden stod för i Skåne. Huvudpersonerna Theo och Ramona beger sig ut på jakt efter Loshultsskatten i sällskap med kusinen Robert. Det dröjer inte länge innan de befinner sig mitt i äventyret. Det här är en minst lika spännande bok som de tidigare i den historiska serie av böcker som Kimselius hittills givit ut. Hon berättar lättläst och engagerande om en tid som känns avlägsen; skickligt tar hon greppet redan på bokens första sida. Det här är en perfekt bok att läsa i mellanåldern, och den borde fungera utmärkt för högläsning i samband med temaarbeten i skolan. I bokens avslutning finns en faktadel med en utförlig ordlista samt fakta om författaren och tidigare verk." BTJ, Agneta Blomgren

stycke:
Plötsligt flög Ramona upp ur stolen och stirrade på sin vän Theo och sin kusin Robert. Pluto lyfte förväntansfullt på huvudet: Skulle de gå på promenad?




"Vi är helt galna! Varför har vi inte tänkt på det tidigare?" utbrast Ramona och började vanka fram och tillbaka i rummet.



"Här har vi suttit i TRE dagar med äventyret inom räckhåll, utan att göra annat än beklaga oss över det dåliga vädret! Varför har vi inte tänkt på det!" fortsatte Ramona.



"Sätt dig ned, Ramona, och förklara vad det är vi inte har tänkt på", sa Theo, som vanligt förnuftig och samlad.



"Vi har hela tiden haft porten till äventyret i närheten, utan att ens fundera över det: Sporrakulla gårds hemlighet!"



Theo och Robert såg förvånat på Ramona. Båda undrade om hon verkligen tänkte på det de trodde att hon gjorde.



"Kistan!" sa Ramona, som tyckte att de andra var ovanligt trögfattade idag.



Då sken Robert upp, som om han just förstått vad hon pratade om.



"Javisst, så klart. Att vi inte har tänkt på det!" sa han lugnt, som om han höll med Ramona.



Men i nästa stund skrek han:



"ÄR DU ALLDELES GALEN! Det var precis vi kom undan med livet i behåll förra gången, varför vill du då upprepa samma sak?"



Nu hade hunden satt sig upp. Han insåg att något var på gång.



"Nej, inte upprepa. Jag vill göra något annat!" sa Ramona och log brett.



"Loshultsskatten!" sa Theo, som kände Ramona utan och innan, efter att ha upplevt många äventyr tillsammans med henne.



"Just det!" svarade Ramona.



Hon tänkte på dokumentet hon hade hittat i den gamla kistan i ett av rummen på Sporrakulla gård. Det rum de var strängt förbjudna att gå in i. Hon hade en gång tidigare brutit förbudet, vilket hade medfört hemska, men även spännande saker. Var hon beredd att göra samma sak igen? Tänk om det inte skulle gå lika bra den här gången?



"Är ni alldeles galna? Ni funderar väl inte på allvar att gå in i rummet en gång till, inte efter vad som hände förra gången? Säg att ni skämtar!" sa Robert.



Pluto såg från den ene till den andre. Vad var det som var på gång egentligen, de lät så upprörda? Hunden reste sig upp, gick fram till Theo och viftade på svansen.



Theo såg på Robert och klappade förstrött Plutos huvud. Helst av allt hade han velat svara sin vän att det bara var ett skämt, eftersom han inte hade någon speciellt stor lust att bli indragen i ett nytt äventyr. Samtidigt insåg han att det inte skulle gå att hejda Ramona. Då var det lika bra att följa med på hennes upptåg. Annars kanske det gick lika illa för henne den här gången som det hade gjort sist. Theo suckade och svarade:



"Nej, Robert, jag är rädd för att det inte är något skämt. Ramona vill verkligen göra något, vilka konsekvenserna än blir."



"Nej, ni har missförstått mig. Den här gången ska vi vara pålästa, vi ska vara tillsammans hela tiden, veta vad som ska hända och undvika att bli sedda av någon. Ni förstår..."



Ramona tvekade. Tänk om det inte gick som hon hade tänkt sig. Det kanske inte var genomförbart...

Länkar

Smakprov
 

Lär dig emr om snapphanar här  






Ha det så bra!
Kram
Linda

 

3 kommentarer:

hanna :) sa...

gillar inläggen :)

Kimselius sa...

Jättebra inlägg! Kramisar från författaren Kim M. Kimselius

Kimseliusfan sa...

Tack både två :)